Goda gärningar… av oss själva?

Väldigt ofta så rycks även vi kristna med i strömmar som kommer från världen. Vi rycks med i att undermedvetet eller medvetet vilja göra goda gärningar i egen kraft, i egen vilja och i egen prestation, så att vi kan bli ärade genom att folk säger "Vilken grymt bra förebild!" eller nåt sånt. Vi vill ta fram vårt otroliga intellekt och klura ut planer som förändrar världen.

”Det är också lätt att starta i en anda som är positiv och bra men fortfarande inte har sin grund i det viktigaste: Korset.”

 

Och det är inget fel med det. Om vi gör det med rätt fokus och rätt startpunkt. Vi får absolut inte göra det för att vi innerst inne vill bli sedda som "fromma" och duktiga. Det måste vi verkligen vara stenhårda på, för om vi tar ut vårt beröm här och nu så finns det inget att hämta av Gud i Himlen. Det är också lätt att starta i en anda som är positiv och bra men fortfarande inte har sin grund i det viktigaste: Korset.

 

Vad exakt hände där? Lagen upphörde och ett nytt förbund slöts, lagen sa att vi skulle göra saker i egen kraft. Det är hela grejen. Vad lever vi nu under då? Jo nåden! Nåden kom till för att människan var så usel så vi inte kunde uppfylla lagen. Nu får vi istället vara helt otroligt tacksamma för att Gud ordnade det för oss trots att vi inte förtjänade det. Nu får vi tacka Gud för att vi får tjäna Honom! Inte sucka och sänka blicken utan tacka Gud för att Han vill att vi tjänar Honom fast vi är så usla! Snacka om nåd!

 

Om vi har den grunden så förstår vi också att allt är nåd. Inte lite plock här och där, allting är nåd. Det inkluderar goda gärningar, det är inte av oss själva. Det är Gud som föder dem i oss när vi söker Honom och ber om nåd. Föder då Gud osjälviska gärningar och sen låter oss "fullfölja" dem själva? – Nej! Allt är ju Guds nåd, allt är Hans verk! När vi utgår från korset så sker verkliga mirakler genom oss, inte för att vår vilja sker utan Guds vilja och Hans nåd.

 

Det enda som vi behöver göra är att visa med vår vilja att vi vill vara med i Guds segerkamp. Vi får nåd att vara med, och då tackar man knappast nej. Då kämpar man för att Gud är värdig. Vi behöver visa med ord och handling att vi vill, och då kommer Jesus garanterat verka i våra liv på ett konkret och fantastiskt sätt. Att komma ihåg är att Gud är god och Han låter oss vända bort om vi vill, men det är inget man finner glädje i. Det är bara dumt. Viljan måste finnas hos oss, allt annat är nåd.

 

"Sträva efter rättfärdighet, gudsfruktan, tro, kärlek, uthållighet och ödmjukhet." (1 Tim 6:1) – Notera ordet sträva! Sök, var ihärdig i din vilja! Var med i kampen! "Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter Hans beslut." (Rom 8:28)  Jesus säger att när människor ser våra gärningar så ska de prisa vår Gud i himlen. Inte prisa oss. "Vart blir det då av vår berömmelse? Den blir omintet" skriver Paulus. Vi har längre inget världsligt att hämta. Det behövs inte, för vi har Jesus Kristus.

 



Tillbaka