”Ingen av dem led någon nöd. Alla som hade jord eller hus sålde vad de ägde och bar fram vad de hade fått för den sålda egendomen och lade ner betalningen för apostlarnas fötter. Och man delade ut åt var och en efter vad han behövde.” (Apg 4:34-35)

Idag är skillnaderna mellan fattiga och rika inte så stora i vårt rika land. I storstäder finns visserligen flera hemlösa, men det beror snarare på drogberoende och dålig uppväxt än på brist på pengar.

   Nej, idag är klyftorna globala. En tredjedel av jordens befolkning lever på mindre än 14 kronor om dagen. Hälften av dem, en miljard människor, lever i extrem fattigdom (7 kronor om dagen), lika många har brist på rent vatten, lika många går till sängs hungriga varje kväll! Vi måste få ett slut på det här! Jesus uppmanade en rik man att sälja allt han äger (Mark 10), vi har kristna i vårt land som är hundrafalt rikare än de rikaste på Jesu tid, som inte ens vill ge tio procent till de fattiga!

Pengar är makt. Är man rik har man makt att rädda hungrigas liv, eller spendera dem på sig själv, på lyx och överflöd. Vi rika svenskar har fattigas blod på våra händer (Jak 5:6). Gud vill hjälpa oss ur rikedomens lockelser, begär och dödsbringande förbannelse. Kärlek till pengar är ju roten till allt ont (1 Tim 6:10) och när det finns så många fattiga som behöver vår hjälp är det inte acceptabelt att äga mer än vad man behöver! Ja, vad är det man egentligen behöver, enligt Jesus?  

   Ingenting utom Gud (Luk 10:42)! Han predikar att vi inte skall oroa oss för mat och kläder – sen när oroade vi oss för sådant? Vi oroar oss för stress och fetma. Men när någon predikar ”Sälj allt du äger” säger vi ”Ha! Hur skulle vi då få mat och kläder?” Orden ”Sök först Guds rike, så skall ni få allt det andra också” (Matt 6:33) citerar vi ofta och gärna, men i praktiken struntar vi i dem.

När nu Jesus ropar verop över rika men prisar de fattiga saliga (Luk 6), hur länge skall vi hålla fast vid våra pengar som skulle kunna rädda liv om vi lät Gud använda dem? Vi måste inse att för Gud är ingenting omöjligt, litar vi på Honom behöver vi ingenting av mammon för att överleva, utan kan helt och hållet praktisera vår tro i kärlek till de allra fattigaste. Sverige är ett av världens rikaste länder – vi måste sätta press på politikerna och uppmana dem till att använda sin makt till att hjälpa dem som verkligen behöver hjälp. Var femte sekund dör ett barn under fem år av svält, det är inte acceptabelt att äga överflöd när världen ser ut som den gör!

Att statens biståndspengar går till bistånd som knappt fungerar och till svenska företag, är ondskefullt och vansinnigt, särskilt när ett kristet parti sitter i regeringen. Dessutom går mer pengar från budgeten till krigsmakten än till Sida. Staten lägger ner mer pengar på att döda människor än på att rädda människors liv! Vi måste uppmana våra kristna bröder och systrar i maktställning att försöka eftersträva Johannes Döparens regel någotsånär (Luk 3:11) och öka biståndspengarna till åtminstone fem procent av BNI. Det har detta oerhört rika land råd med!