Trygghet eller feghet

När Jesus sände ut lärjungarna till att predika Evangeliet sade Han ”En bror skall utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn skall sätta sig upp mot sina föräldrar och döda dem. Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. Och när man förföljer er i en stad, så fly till en annan.” (Matt 10:21-23) Kristna har förföljts och dödats för att de predikat Evangeliet i alla tider, och det verkar vara så att när man

predikar det sanna, ursprungliga Evangeliet för människor så får man ett av två möjliga resultat: väckelse eller upplopp!

Nog finns det ställen idag där människor kan vara beredda att döda dig för att du predikar om Jesus, och där det är riktigt farligt att befinna sig som kristen. Men det är de människorna som behöver Jesus mest, och det är de som Han mest längtar efter att befria från dödens och syndens makter!

   Herren har personligen lovat oss: ”Säljs inte fem sparvar för två öre? Och inte en enda av dem är bortglömd hos Gud. Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar”. (Luk 12:6-7) Vi älskar att läsa dessa verser och skriver upp dem i våra mobiler, men vi lever inte efter dess konsekvenser.   

    När nu Gud har befriat oss från döden och allt ont, och det inte finns något att vara rädd för, varför bekymrar vi oss över vår egen säkerhet som om det inte fanns en Gud? Vi lever som om det inte fanns någon uppståndelse från de döda! Hur skall folk tolka vårt budskap om evig frälsning från döden om vi själva är livrädda för döden? Hur skall de få höra något budskap alls, om vi vägrar predika Evangeliet för dem av fruktan av att dödas? Innan verserna om sparvarna säger Jesus: ”Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen men sedan inte kan göra något mer. Jag vill visa er vem ni skall frukta. Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Honom skall ni frukta.”

Om vi dödas när vi predikar Evangeliet kommer vi bara till Himlen snabbare! Men vi behöver inte räkna med att bli dödade, även om vi predikar i de mest farliga områden. Gud beskyddar oss ju, om Han vill låta oss fortsätta tjäna Honom kommer vi att överleva, oavsett mänskliga odds. Paulus stenades i Lystra på grund av att han predikade Evangeliet (Apg 14:19), men Gud gjorde så att han levde igen.

    Gud beskyddar dig! Han låter inget ont hända dig! Och om Han sänder en prövning är det inte för att Han hatar dig utan för att det är genom prövningar som vi stärker vår tro. Visst får man lida mycket som kristen. Det är det vi är kallade till, eftersom vi är Jesu lärjungar (Mark 8:34-38, 1 Petr 2:19-25). Men av lidande kommer alltid något gott, man offrar en del av sitt egna för att tjäna Gud och människor. Ja, Petrus skriver t.o.m. att den som lider har slutat att synda (1 Petr 4:1).

I boken ”Tillbaka till Jerusalem” skriver ledarna för de kristna husförsamlingarna i Kina att de inte bekymrar sig för säkerheten när de missionerar i de oevangeliserade länderna väster och söder om Kina. ”Tusentals unga män och kvinnor som inte är rädda för att dö för Jesus kommer att gå ut som missionärer. De är inte rädda för att offra sitt blod, för de vet att deras kroppar bara är tillfälliga tält som ska användas i Herrens tjänst, och att de en dag kommer att vara i Paradiset där det inte finns någon smärta och inga tårar. De är inte bara beredda att dö för Evangeliet, de förväntar sig det.” (sid. 134).

Det är så kristna skall tänka! Vi skall inte vara rädda för det som vi får utstå i världen, utan fokusera på att tjäna Gud, tjäna våra medmänniskor och förlora vårt liv för att finna det sanna, verkliga livet i Kristus. Länderna i Mellanöstern och södra Asien skriker efter Evangelium! Vi kan inte agera som om det inte finns ett evigt liv, utan gå ut och ge det livet vidare till människor. Hellre lider jag än ser människor dö i sin synd!

Tillbaka