Korset

 

I varje fråga som rör kristendom bör man se på Korset. Det är vår tros grund och källa, själva centrum i förkunnelsen om syndernas förlåtelse.

 

Medan de åt tog Jesus ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tag och ät. Detta är min kropp." Och han tog en bägare, tackade Gud och gav åt dem och sade: ”Drick alla av den. Ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse.” (Matt 26:26-28)

 

Vad säger Korset om våld och krig, om ondska och hat, om lidande och död, som ju är de teman jag skrivit om i denna bok? Jo, ser vi på passionsberättelserna uppträder ett helt människosläktes djupaste hat mot deras Gud.

 

De skrek: "Korsfäst honom!" Pilatus frågade dem: "Vad har han då gjort för ont?" Men de skrek ännu högre: "Korsfäst honom!!" (Mark 15:13-14)

 

Korset berättar om en man som döms till värsta tänkbara brott trots att Han aldrig gjort något ont. Det handlar om när Gud själv utsätts för värsta tänkbara ondska, och om hur Han inte slår tillbaka.

 

När Jesus sade detta, gav en av tjänarna, som stod där, honom ett slag i ansiktet och sade: "Skall du svara översteprästen på det sättet?" Jesus svarade: "Har jag sagt något oriktigt, så bevisa det, men har jag talat rätt, varför slår du mig då?" (Joh 18:22-23)

 

Korsets budskap är nåd. Det handlar inte om rättvisa, för Jesus förtjänade inte att dö, och inte heller förtjänar vi det eviga liv som Han ger oss genom sin död på korset. Det handlar om när Gud bryter alla spärrar och regler av en enda anledning: Hans oerhörda kärlek till oss.

 

Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre. (Rom 8:37-38)

 

Detta visar Han på korset. Han utstår plågor, lidande, förnedring, ondska, hat, törst, smärta, rädsla, ångest, och slutligen död. Och detta gör Han för sina fiender.

 

Ty om vi, medan vi var Guds fiender, blev försonade med Gud genom hans Sons död, hur mycket säkrare skall vi då inte bli frälsta genom hans liv, när vi nu är försonade. (Rom 5:10)

 

Korset är det största exemplet på fiendekärlek. Den visar på försoningen mellan människan som hatar Gud och Gud som älskar människan. Varför älskar Gud oss? Jag har ärligt talat ingen aning. Hur kan Han älska sådana vedervärdiga, vansinniga, blodtörstiga, syndfulla varelser som oss? Vi har ingenting som är värt att älska! Ändå gör Han det, och det är detta mysterium som vi måste lägga till grund för våra liv. För minns att vi ursprungligen är Guds fiender, att vi älskar Honom beror bara på att Han älskade oss först.

 

Vi älskar därför att han först har älskat oss. (1 Joh 4:19)

 

Vi förmår ingenting själva, inte ens att älska Gud! Ingripandet för att bygga en relation mellan oss och Honom kommer från Hans sida, själva anledningen till att vi är kristna är för att Gud av någon outgrundlig anledning älskar Sina fiender! Om Han inte hade visat fiendekärlek hade vi fortfarande hatat Honom. Att Gud älskar sina fiender, ja, till och med dör för dem, är grunden till vår frälsning!

 

”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig.” (Mark 8:34)

 

Jesus kallar oss till att följa Honom. Till att ta upp vårt kors, och gå i Hans fotspår. Gud är kärlek. Gud är nåd, Gud är förlåtelse, Gud är barmhärtighet. Han kallar oss till att ständigt ge, ge, ge – kärlek, förlåtelse, pengar, mat, tid, energi… utan att fokusera på vad vi får (Apg 20:35). Korset visar på en väg där vi får lida och dö för andra, för Gud och människor, medan vi aldrig utsätter någon annan för lidande. Själva korset som symbol är ju menat som en symbol för självutgivande kärlek och förlåtelse, den representerar inte att vi skall hänga upp andra på det, utan att vi själva skall bära det. 

 

Varför lider ni inte hellre en oförrätt? Varför låter ni inte hellre andra roffa åt sig? I stället gör ni själva orätt och roffar åt er - och detta drabbar bröder. (1 Kor 6:7-8)

 

Vi, Hans barn, kan med Hans kraft leva i samma nåderika Evangelium som Han lever i. Vi är under Hans beskydd, vi behöver inte vara rädda för något. Rädsla finns inte i kärleken, utan den fullkomliga kärleken driver ut rädslan. Rädslan hör ju samman med straff, och den som är rädd är inte fullkomnad i kärleken. (1 Joh 4:18). Varken eld, svärd, kors eller atombomber kan skada oss när vi är i Guds hand. Han befriar oss från allt ont. Och Han kommer att uppväcka oss till ett liv utan ondska på den sista dagen. Det bekräftade Han med sin uppståndelse.

 

Löna inte ont med ont eller skymf med skymf. Tvärtom skall ni välsigna, eftersom ni är kallade att ärva välsignelse. (1 Petr 3:9)

 

På den dagen kommer alla heliga i Kristus prisa Honom som visade kärlek till sina fiender, och själv tog på Sig straffet för människornas synd. När vårt lopp är fullbordat, när vi med Guds kraft inom oss har ägnat hela vårt liv åt att älska Honom och vår nästa, kommer vi stå där och ta emot en underbar välsignelse av Jesus Kristus, som vi inte på något vis förtjänar men som Han ger på grund av Sin oerhörda nåd. Honom tillhör den sanna äran och härligheten i evigheters evighet! Amen.

 

Korset är inget upprop för en starkare krigsmakt, utan ett upprop för en starkare lärjungaskara som är beredda att lida och dö för Evangelium! Det är inget exempel på våld i självförsvar, utan ett oöverträffat exempel på hur Gud lider och plågas och utsätts för all möjlig ondska utan att slå tillbaka, trots att Han kan (Matt 26:53). Det är ingen kallelse till att gå ut och döda människor utan en kallelse till att älska dem, lida för dem och även dö för dem. Jesus visar inte med sitt kors på dom, straff eller våld.

   Han visar på kärlek.

   Ren, självutgivande, smärtfull, blodig kärlek.

 

– Gå du och gör som han.



Tillbaka