Carl-Henric Grenholm: Artiklar


1. "Luthersk etik efter moderniteten". Artikel i Gunner, Göran (red): På spaning... Från Svenska kyrkans forskardagar 2005. Verbum, Stockholm 2006, s 149 - 171.

I denna artikel diskuteras hur en luthersk etik idag kan utformas så att den på ett adekvat sätt möter utmaningarn från ett postmodernt tänkande. Framför allt diskuteras hur en luthersk etik idag skall förhålla sig till den moraliska realism och etiska universalism som i allmänhet förenas med en klassisk lära om den naturliga lagen. Tesen i artikeln är att den skarpa skillnaden mellan lag och evangelium i luthersk etik är problematisk. En luthersk etik bör inte vara enbart förankrad i förnuftet, den bör vara kontextuell och tydligt profilera vad som är ett specifikt kristet bidrag till moralen.


2. "Ethik in der ökonomischen Theorie und Praxis". Artikel i Salzburger Theologische Zeitschrift. 9. Jahrgang, Heft 1, Salzburg 2005,
s 2 - 18

Denna artikel om etik och ekonomi argumenterar för fyra teser. Den första är att det finns viktiga etiska antaganden som impliceras i neoklassisk ekonomisk teori, vilka tycks vara relaterade till en form av preferensutilitarism. Den andra är att ekonomisk teori kan bidra till att utveckla etisk teori och reflektion, framför allt vad gäller komparativt tänkande. Den tredje är att kristen socialetik kan bidra med viktiga perspektiv för ekonomisk praktik, framför allt därigenom att skilda bedömningar av marknadsekonomin tycks vara förenade med skilda teorier om rättvisa. Den fjärde är att etisk teori kan bidra till en kritisk granskning av neoklassisk ekonomisk teori, främst därigenom att skilda teorier om rättvisa kan vara relevanta även inom ekonomisk teori.


3. "Justice, Ethics and Economics". Artikel i "The Future of Christian Social Ethics. A Special Issue of Studies in Christian Ethics, Volume 17, Number 2. Continuum, New York - London 2004, s 47 - 61.

I denna artikel visas att skilda uppfattningar om marknadsekonomin i kristen socialetik förenas med skilda teorier om rättvisa. Ett tydligt exempel på detta är den socialetik som möter hos Ronald Preston, enligt vilken rättvisa är ett grundläggande kriterieum inom ekonomisk etik. Samtidigt möter också etiska antaganden inom ekonomisk teori, vilka kan relateras till ett slags preferensutilitarism. Även dessa antaganden inom ekonomisk teori kan kritiskt granskas utifrån sådana teorier om rättvisa som möter inom kristen socialetik. Mot denna bakgrund diskuteras i artikeln frågan om vad rättvisa kan innebära som ett normativt kriterium inom ekonomisk etik. En tes i artikeln är att rättvisa inte bara innebär en lika fördelning av sociala värden utan också sådana institutionella villkor som är nödvändiga för att utveckla individuella kapaciteter och kollektivt samarbete.


4. "Gränser för etisk rationalitet". Artikel i Kurtén, Tage - Lindfelt, Mikael - Slotte, Pamela (ed): Ratio et Fides. Studia in honorem Hans-Olof Kvist. Åbo Akademis förlag, Åbo 2001, s 99 - 116.

I denna artikel diskuteras frågan om hur moraliska omdömen kan berättigas. Vilka slags skäl kan anföras för att det kan sägas vara ratiuonellt att tro på ett moraliskt omdöme? Två skilda svar på frågan behandlas, vilka möter hos etiker som influerats av kantiansk moralfilosofi. Det ena är den teori om moraliska omdömens universaliserbarhet som möter hos Richard Hare, och den andra är den teori om reflektivt ekvilibrium som möter hos John Rawls. Tesen i artikeln är att båda dessa varianter av kantiansk rationalism är otillräckliga som metoder att berättiga grundläggande moraliska omdömen. Därför diskuteras också ett par olika alternativ till den kantianska idén om en moral inom det blotta förnuftets gränser.


5. "Faktisk moral och etisk teori". Artikel i Östnor, Lars (red): Etisk pluralisme i Norden. HöyskoleForlaget, Kristiansand 2001,
s 19 - 46.

Denna artikel diskuterar några av de data om moraluppfattningar i Norden som erhållits genom en nordisk sociologisk studie om religiös och moralisk pluralism (RAMP). Syftet är att diskutera vilken betydelse dessa data har för etisk teoribildning. Två problem i etisk teori fokuseras. Det första gäller vilka skäl som kan anföras för att en handling är rätt. Det andra gäller om det finns värden som har en objektiv exitens och därmed är gemensamma för alla människor. Tesen i artikeln är att den moraliska pluralismen och fragmenteringen utgör ett skäl att bestrida uppfattningen att det finns moraliska sanningar och objektivt existerande värden.